Alsjöns Samfällighetsförening

Alsjöns Samfällighetsförening

Till första sidan

Ny i föreningen?

Nyheter

Om oss

Under året

Sjöarna

Historik

Karta

Styrelsen

Stadgar

Länkar

Våra fina sjöar i området!

SjöarAtt Alsjöns Samfällighetsförening hamnade just här beror nog till stor del på våra sjöar. De är viktiga för det natur– och djurliv vi har inpå husknuten. De har också del i den rogivande känsla som infinner sig när man, som en hel del av oss, lämnar stadens⁄tätortens tempo.

Man hade sedan länge sett hur områdets sjöar tagit stryk av försurningen från utsläpp och övergödning. Om detta talade man, men någon konkret åtgärd var inte framtagen. De höll på att dö och det var nära att de växte igen. Kroksjön hade ett PH på 2,5.

Anne Lindberg arbetade på ett ställe där hon hade nära kontakt med miljöarbetare och en tanke väcktes. Hon läste på i böcker och använde de kontakter hon hade och kallade till en extra stämma där hon presenterade sin idé. Hon hade undersökt möjligheten att genom att plantera ut fiskar kunna rädda dessa sjöar där botten signalerade näst intill död. Medlemmarna fick chans att ställa frågor och man beslutade att pröva om det gick. Första utsättningarna bekostades genom medlemmarnas frivilliga bidrag, så medlemmarnas "egna" fiskar var de första att vända den utstakade vägen för sjöarna och det ledde fram till att sjöarna finns med oss än idag.

1991 projekterades arbetet med att sätta ut fiskarna. En kalkningsplan upprättades. Anne ansökte hos Länsstyrelsen för att få kalkningsbidrag och hos Lerums Kommun för att få den resterande delen mot att föreningen följde upp med fiskevården. Det slutade med att Stat står för 85% och Lerums Kommun 15% av omkostnaden för kalkning. Några är de som försökt förstöra det arbetet med att hävda fiskerätt och att de gärna vill fiska i sjöarna och förstår inte arbetet och engagemanget som en gång i tiden ledde fram till att dessa sjöar en gång räddades av medlemmarna i föreningen.

1993 planterades de första fiskarna ut. De hämtades i djupaste Småland i syre– och vattenfyllda säckar. Det var ett spännande ögonblick att se om det lyckades. Snart kunde man se förändringarna med blotta ögat. Insekter som inte tidigare varit synliga vid sjöarna återvände. Växtskikten vi sett tunnades ut. ⟨Numera är det vanligt att se fladdermöss på kvällstimmarna.⟩

Sjöar

En skrivelse med utvärdering gick till Miljödepartementet som på den tiden var den instans som budgeterade och delade ut statliga medel till Länsstyrelsen som var den enhet som hanterade kalkningsprojekten i Sverige. Det visade sig att man på Miljödepartementet hade planerat neddragningar just på detta område, men att man tänkte om. Något som Länsstyrelsen förde vidare till oss. Handlingarna vidarebefordrades från Miljödepartementet till Länsstyrelsen i Älvsborgs Län.

Varje år tas det prover på "vattnets struktur" som berättar om hur sjöarna mår och hur de klarar stress från miljöpåverkan. Dessa prover påverkar hur mycket kalk som läggs i våra sjöar, provet tas i båda sjöarna med helikopter. Styrelsen tar bakterieprover för att skydda fiskebestånd och medlemmarna från sjukdomar. Sjöarna inventeras och fiskarna mäts, vägs och fotograferas för att man ska se tillväxten varje år. En normal tillväxt på våra fiskar är cirka 0,5 kg⁄år. Den som inventerar sjöarna känner fiskarna per individ numera. Rapporten går till styrelsen som sedan sammanställer en rapport till Länsstyrelsen. Sjöarna kalkas varje år och kalken som fälls ut långsamt läggs i Kroksjön med helikopter för att genom bäcken föras vidare till våtmarken i norra delen av Alsjön. Det är alltså viktigt att inte ta vatten ur våra sjöar och bäcken vid torka då främst Alsjön blir lidande i längden och hela ekosystemet kommer i obalans. Grimmetjärn är en tjärn som förser Kroksjön med tillflöde och undervattenkällor under Kroksjön.

Trots hot från ogenomtänkta sprängningsarbeten och tjuvfiske har fiskevården levt vidare. Med det medlemmarnas outtröttliga miljöarbete för kommande generationer. 2017 var det dags igen, då det visade sig att man inte satt ut fiskar på ett tag. I samband med ny fiskutsättning fick vi reda på att just våra sjöar var bland de första i Sverige som genomfört ett sådant här projekt och att många följt efter. En stor eloge till de som trodde på denna satsning och att den idag finns inskriven som en av föreningens arbetsområden i gemensamhetsanläggningen.

I slutet av mars brukar våra grodor gå upp ur sjöarna och vi vill uppmana medlemmarna att vara rädd om dem. De visar sig främst när mörkret sätter in. De är föda för många djurarter och gör mycket nytta i naturen. Det blir lätt en massaker när bilar kör fort på vägen under dessa få dagar, så snälla visa hänsyn till naturen ni flyttat ut till. Det är inte för inte som det finns en bok med titeln "Låt oss fråga grodan först".

Sjöarna gynnar i slutänden Mjörn genom bäcken utmed Alsjövägen och under Lv190. Det påverkar även Lärjeåns avrinningsområde.

Nedan hittar ni länkar till badprover (bakterieprover) som tas varje år. Dessutom finns resultaten från kalkningsprogrammet här, det talar om hur mycket kalk och var man lagt ut. En idé är också att ta litet temperaturer i Alsjön vid bryggan och lägga ut då och då. Jag har lagt ut de gamla temperaturerna, det kan vara kul att veta hur vädret varit genom tiderna i vårt område.

Badprover

Kalkningsprogram

Temperaturer

                © Anne Lindberg 2020-10-25